onsdag 29 februari 2012

Vab igen!

Idag har jag varit hemma med Melker. Jag fick hämta honom innan lunch igår och då på vårdcentralen. Dom skulle fira Melkers födelsedag på förskolan igår och då skulle Melker skära fruktsallad till sina kompisar (som alla barn får göra när dom har fyllt år). På något vis råkade han slinta med, den inte så vassa kniven, så att han skar sig i handflatan. Personalen sökte mig på jobbet men fick inte tag i mig (jag hörde inte min mobil ringa då vi var ute på gården) men fick tag på Nille som var i Växjö. Tillslut fick Nille tag i mig och jag ringde direkt till Melkers förskola. Då var en personal på väg att åka med Melker till vårdcentralen och jag avvaktade på jobbet. Efter en stund ringde Melkers fröken och sa att dom förmodligen behövde sy. Då ville jag vara där och fröken sa att hon ville att jag kom dit också. Så jag satte mig i bilen och åkte dit. När jag kom fram stod Melker och hans fröken utanför vårdcentralen, redan klara. Dom hade inte behövt sy utan det räckte med att tejpa ihop såret och sen bandage runt så Melker slipper se tejpen och plåstret.

Under eftermiddagen igår klagade Melker lite över att han hade ont i handen och han använde den inte alls igår.

Idag har vi varit hemma hela dagen och Melker har inte klagat över att han har haft ont alls idag. Han har även börjat använda handen lite när han lekt så det påvekar honom inte så mycket. Han har pratat mycket om att han skadade sig på Svalan igår och fick åka till doktorn med fröken. I morgon får han gå på förskolan igen eftersom han är så pass pigg.

Vi får väl se hur länge vi kan ha tejpen kvar på såret. 7 dagar var optimalt sa läkaren och 4 dagar var bra, eller ett måste för att det ska läka ihop bra. Melker brukar inte ens vilja ha plåster på ett sår när han slår sig så jag är förvånad över att han har hela handen full med tejp och bandage. Men några gånger idag har han sagt till mig att jag skulle ta bort det stora plåstret som sitter under bandaget. Men det är bara att försöka förklara att det måste sitta där många dagar till...

Inga kommentarer: